I dag somnade Ida in. En kvinna med ursprung från Arvidsjaur som under många år har kämpat mot cancern. Hon har under en lång tid delat med sig av sin kamp på sociala medier där man har kunnat följa henne och hennes familj. Jag känner inte Ida personligen men hon har under åren varit en inspiratör med sin kämpaglöd och sin fina inställning till livet.
Här kan ni läsa min kollega Maris reportage om Ida: ”Jag tänker bli en häftig skyddsängel”
I dag tog hennes kamp slut och det är svårt att inte bli starkt berörd av det. Återigen en påminnelse om hur bräckligt livet kan vara. Hur definitivt slutet är. Jag tänker på hennes man och barnen. Hoppas att Ida kan finna ro nu. <3
När döden återigen kommer över en så här är det svårt att låta bli att tänka på mamma. Det känns så oerhört länge sedan jag satt och pratade om livet med henne. Så länge sedan jag hörde hennes röst och skratt.
Saknaden är stor.
15,5 år sedan hon gick bort.
Galet många år!