Minusresultat

Ställde mig på vågen i går och till min glädje går den fortsatt nedåt. Nu har jag gått ner fem kilo sedan innan jul och det känns verkligen bra. Inte för att jag hade någon enorm övervikt, men de där extrakilona som alltid sätter sig på fel ställen – är roligt att bli av med.

Det känns i kroppen att man är i bättre form. Tack vare att jag håller i gång kroppen får jag även muskler som håller upp hållningen vilket gör att jag mår lite bättre värkmässigt. Om jag inte skulle träna överhuvudtaget, utan istället sitta inne och vänta på att hamna six feet under – så skulle jag vara så mycket sämre. Trots god kondition och muskelmassa kämpar jag dagligen mot värken. Vissa dagar är det för jävligt och man vill bara ge upp men man får bita ihop. Jag skulle önska att jag ibland var bättre på att visa smärtan utåt, för väldigt många har ingen förståelse alls. Det som inte syns – det finns inte.
De som känner mig riktigt bra kan se på mig när jag har det riktigt, riktigt dåligt.

När vi ändå är inne på friskvård kan jag nämna att det snart närmar sig 1 års-dagen för när jag tog mitt allra sista bloss från en cigarett. Jag har ju slutat röka för många, många år sedan. Men fortsatt att fjällröka precis som när andra feströker. (Rökte inte hemma). Varje resa till fjällen innebar att jag ”fick lov” för mig själv att röka. Men den sista mars i fjol bestämde jag mig att nu får det vara färdigt med det. Och det har funkat! Suget finns inte alls och jag har klarat mig igenom alla händelser, miljöer och andra saker som är så starkt förknippad med en avkopplande cigarett. Avsaknaden av rökningen har verkligen gett goda resultat. Framför allt är konditionen och flåset något helt annat.

/Elin