Sitter här med en varm glöggkopp och några nybakade saffransskorpor. Just nu, för stunden, känner jag en antydan till ett inre lugn. De senaste veckorna har varit överhettade. På tok för mycket på en och samma gång. Många gånger bottnar det i att jag allt för ofta har för lätt för att säga ja, i stället för nej. Som person är jag en godhjärtat filur som gillar att hjälpa andra. Men, ofta blir det på bekostnad av mig själv. Jag har blivit bättre på att säga nej till vissa saker. Vad är det man brukar säga? Ger man lillfingret äts hela handen upp. Ibland stämmer det. Just det där att man alltid förväntas ställa upp. Som sagt. Bättre har jag blivit och nästa år – då blir det andra bullar. 😉 I promise!
Julstöket ångar på. De flesta julklappar är inhandlade och i helgen hade vi vår tomteturné. Åkte till Byske, Skellefteå och Luleå och i dag har jag skickat iväg ett paket med bussgods till fjällen för vidare färd till Norge. *pust* Värk de luxe efteråt.
Julbreven till mina nära och kära är skrivna och postade. En del bakning har det blivit. Nu återstår några småsaker att inhandla inför julen.
I går sprang jag in till frissan på lunchen för att boka en klipptid. På måndag fick jag en. Gissa om jag längtar. Den här gången tror jag att jag ska göra något crazy. Vad vet jag inte än, vi får se vad det blir.
De senaste dagarna har det vräkt ner snö, till min stora glädje. Skidorna är nu framplockade och provåkta, men än är det lite tungåkt. Dels var det för mycket snö och i dag var det på gränsen till överdjävlig klibbsnö. Men snart så susar vi fram i skogen. Även de stora hundarna har blivit som valpar och härjar runt i djupsnön.
Önskar alla en fortsatt mysig lucia.
Själv ska jag hoppa i duschen tidigt i kväll för att sedan bädda ner mig i en renbäddad säng med Keplers senaste bok.
/Elin