Hemkommen från en mysig helg i husvagnen. I går var jag och Uffe ute och jagade. Morgonen bjöd på frost och tät dimma i låglandet, men vid trädgränsen lämnade vi dimman bakom oss och blå himmel uppenbarade sig. Solen värmde de frostnupna fingrarna och man blev uppfylld av en skön harmonisk känsla.
Tyvärr såg vi inte en endaste fågel. Förmodligen för att det fortfarande är för lite snö för riporna, som numera har sin vita vinterskrud. Men en härlig dag blev det. Boy var smått frustrerad över att det inte fanns någon fågel så när han hittade en lämmel tog han kol på den och när jag gormade åt honom att ge fan i den kom han apporterandes med den mot mig. Så det var bara att ta emot den och se glad ut.
Här är några mysiga bilder från gårdagen. Där man ser dimman nedanför fjället. Det är nästan en trollsk stämning över dem. När solen gick ned bakom fjällen drog vi oss nedåt för att hinna hem innan mörkret kom.
[nggallery id=25]
I dag har jag bara varit ute med Stacie en kort sväng. Boy slet så hårt på sina trampdynor i går på det hårda underlaget, så nu är det tratt och såpabad som gäller en tid framöver så de får läka.
Jag skulle släppa på Stacie i skogen ovanför campingen men hamnade öga mot öga med en totalt orädd älg. Den här gången var det inte den gamla älgkon som kallas för Hängöra, utan en fjolårskalv. Jag gick mot honom och hojtade att han skulle ge sig i väg. Men istället för att bli rädd började han gå mot mig och Stacie. Jag valde då att vända om istället för att ta risken att hamna i närkamp med fanskapet.
Efter Stacies tur gick jag med lilleman en sväng så att han fick av sig lite energi i skogen.
/Elin